Hej!
Här om dagen så var jag hos min barnmorska. Skulle kolla om mitt järnvärde gått upp och mäta magen och lyssna på hjärtljud. Mitt järnvärde låg lägre än sist jag var där, konstigt. Då jag varit as noga och tagit en tablett om dagen tillsammans med ett glas C-vitamin. Så nu ska jag äta två tabletter om dagen... åååh min mage kommer älska mig, fy fan för järntabletter!
Lillans hjärtljud var som vanligt super bra, hon sparkade och livade om därinne under hela tiden. Däremot så låg hon som en limpa tvärs över magen så hon kunde inte mäta riktigt, eller jo. Mätte gjorde hon men eftersom lillan låg som hon gjorde så åkte hon ner en aning på kurvan, men nästa gång jag ska dit så måste hon tydligen ligga neråt med huvudet så jag hoppas hon återgår till den fina linjen på kurvan där hon låg sist! :)

Idag går vi in i vecka 32, det är alltså två månader kvar tills BF. Och det känns så otroligt skönt. På något sätt känns det så himla nära nu, kan vara för att jag jobbar mitt sista pass på måndag och går hem med graviditetspenning fram tills lillan föds. Men jag är ändå ganska nojig för att gå hem från jobbet.. vad ska jag göra hemma ensam (dagtid) i två månader?! Kommer ju bli tokig. Jag har funderat på om jag ska gå och simma några dagar i veckan, då jag inte har något problem med fogarna så är det bara att simma på.. sen har jag påbörjat ommålningen utav våra köksmöbler, så lär ju hinna med att bli färdig med det också.. lär ju hänga mycket hos Alexandra också, som är mammaledig. Då får jag snusa bebis hos henne :*

Det känns lite som att min graviditet har gått som på en dans på rosor. Jag har inte mått illa, kräkts, haft ont i kroppen, fogarna, jag har inte blivit fet som en flodhäst och inte heller vattenfylld. Visst är jag otroligt tacksam och glad över detta men någonstans i bakhuvudet ligger en oro att något kommer hända. Ett bakslag. Så här bra kan det bara inte vara.. inte för att vara mig. Men VAD kommer hända? Och NÄR?! Det är väl jag, hypokondriker som man är som oroar mig i onödan. Jag hoppas och önskar att resterande del utav graviditeten också kommer gå som en dans på röda rosor!