linnnorrbom

Alla inlägg under februari 2015

Av Linn - 27 februari 2015 08:06

Om en vecka, nästa fredag är det ett år sedan telefonen ringde på natten och jag trodde jag skulle föda Freja där och då utav chock och rädsla...


1993 föddes min lillebror, Simon. 4 år efter mig. Jag var en stolt storasyster. Vi var alltid katt och råtta när vi var mindre. Han älskade och reta mig och jag blev galen. Vi slogs och bråkade men vi kunde även kramas och vara snälla med varandra. Mestadels då ingen annan såg, men vi kunde faktiskt vara snälla mot varandra också. Ingen annan än jag fick bråka med min lillebror. För mig då. Jag tycker vi haft en ganska bra uppväxt, jag och Simon. Visst har det varit kämpigt många gånger, speciellt för honom utav olika anledningar som jag inte tänker gå in på då det inte är min sak att berätta om. Men över lag så har vi haft det riktigt bra kan jag tycka. Föräldrar och en hel drös med syskon som kom efter att vi föddes, som älskar och bryr sig om oss. Så ja, vi ska inte klaga direkt.


Efter att jag flyttade hemifrån när jag var 19 år så tycker jag att vi har fått en otroligt fin och bra kontakt. Nu för tiden pratar vi med varandra som vuxna människor, bråkar aldrig och kan faktiskt ringa till varandra bara för att prata och checka läget. 


Men också kom den där natten huxflux och jag trodde jag skulle förlora min lillebror. Våra föräldrar kunde ha förlorat en son, Vi kunde ha förlorat en bror. När jag tänker på det så blir jag alldeles tårfärdig och det gör ont i hela mig. Men jag ska försöka ta allting från början..


Alexandra och Robert kom hem till oss den kvällen, för att umgås. Luna var precis född och jag var gravid med Freja i 6 månaden. Vi hade jätte roligt den kvällen. Pratade massor och det var jag som skulle skjutsa hem dem senare på natten för Robert och Fredrik drack några öl. Sen ringer min telefon, strax efter klockan 12 på natten. Och jag ser att det är min pappas telefon nummer, och mitt hjärta stannade en sekund. Jag visste att något hade hänt, varför skulle han annars ringa så sent?! Han frågar om min mammas telefon nummer. Jag undrar vad som har hänt, han berättar. Jag ger han mammas nummer men efter ett litet tag så ringer han upp igen och säger att hon inte svarar då han ringer (han har ett jobb nummer som de flesta tror är telefon försäljare när han ringer..) Så jag säger att jag kan ringa till mamma. 


Sagt och gjort, jag ringer till mamma och berättar för henne att 'Simon är påväg till sjukhuset för att han blivit knivskuren på stan'. Jag ville gråta blod för att det var jag som fick berätta det för mamma.. Hon var så chockad att vi knappt pratade mer efter jag sagt det, vi la på efter att hon sagt att hon skulle åka till akuten och möta honom. Pappa kunde inte åka för han var 10 mil i från stan, i stugan. 


Under tiden sprang jag runt som en yr höna här hemma, jag visste inte någonting. Vad var det egentligen som hade hänt? Hade han startat ett bråk med någon? Hur kunde detta hända? Sånt här händer ju bara andra? Fredrik ringde till Simons kompisar och försökte få en klarhet på vad som hänt och hur Simon mådde, låg han och förblödde? Träffade kniven lungorna? Magen? Njurarna? Vi visste ingenting. Simons kompisar var i chock också och vi fattade ingenting utav vad de sa. Så jag bestämde mig för att skjutsa hem Alexandra och Robert och åka in till akuten. Fredrik var hemma med Tindra. 


Hela vägen i från Alexandra så var jag så orolig. Jag hade så ont i magen. Tänkte hela tiden på att jag kunde förlora min lillebror. Tankarna snurrade också runt Freja. Kommer hon aldrig att få träffa sin morbror? Kommer hon aldrig att få träffa sin gudfar? Kommer hon aldrig att få träffa den kille som betyder mest utav allt för mig?! 


Väl framme på akuten så möts jag utav en sjuksköterska och hon blir nästan förbannad för att Simon redan hade så många där, vår mamma och lillasyster, hans flickvän och hennes mamma och bonus pappa och hans två vänner som var med på kvällen. Jag ska träffa MIN lillebror och jag skiter fullständigt om hela sundsvalls kommun är där. Jag fick inte komma in för henne, så jag ringer till min lillasyster som kommer och möter mig också går vi dit mamma och de andra är. Mamma grinar och då brister det för mig. Vi bölade allihop. Jag fick lite info om vad som hade hänt och det visade sig att Simon, hans flickvän och kompisarna var påväg hem i från krogen och de möter några killar och flickvännen kräker ur sig någon dum kommentar till killarna och Simon ber dem om ursäkt för hon är 'för full' och säger att han inte vill ha något bråk. Vilket dessa killar skiter fullständigt i och börjar jaga Simon. Tillslut stannar han för att försvara sig, och det delas ut några knytna slag varav ena killen drog kniv. Simon märkte inte något förens hans vän skrek att han blödde och då sprang Simon upp mot bion och faller ihop framför en ordningsvakt och ber honom om hjälp. (Jag lägger ut artikeln lite längre ner i inlägget)


Vi satt och väntade medans Simon blev ihopsydd och medans polisen var där inne och knäppte kort på honom. Tillslut kommer han ut, med plåster överallt i bar överkropp, som den lilla macho han är, gående med linnet i handen. Det första vi gör är att krama honom. TACK GODE GUD! En hade ju förväntat sig att han skulle få ligga på sjukan i veckor...


Tiden efter detta var lång och jobbig för honom. Först blev han sjukskriven, därefter blev det rättegång, som tur var så blev det ingen långdragen sådan och jag önskade att jag hade varit där. Men han hade andra i familjen som var med och stöttade honom. Hade jag varit där hade jag nog skallat de idioterna, höggravid med en massa hormoner som sprutade ut genom öronen. Två utav grabbarna fick fängelse. Sen har det tagit honom näst intill ett år att komma tillbaka till livet igen. Han har haft många mörka stunder och var i en depression som tog hårt på honom. Det är först nu han kommit tillbaka till jobbet, och jag är så glad för att han är på banan igen. Han är fantastisk min bror och jag vet inte vad jag skulle gjort om det blev värre än vad det blev. Änglavakt och tur i oturen kan man kalla det. Nu tar vi en dag i taget och han vet att han har så många som bryr sig, Jag älskar dig och jag är så otroligt tacksam att du finns i våra liv idag! <3


Jag har pratat med Simon om att skriva detta och även fått tillstånd av han att lägga ut några bilder sedan den kvällen.              


Här är en utav artiklarna: http://www.st.nu/medelpad/sundsvall/tre-atalas-for-att-ha-knivskurit-20-aring

Här är en annan: http://www.dagbladet.se/medelpad/sundsvall/kille-med-kniv-jagar-mig


Av Linn - 24 februari 2015 07:16

Jag blir rädd på riktigt.
Hur ska vi kunna vara bra förebilder till våra barn när vuxna människor, främst mammor, är så otroligt elaka på internet? Elaka emot andra mammor. En skriver något på en facebook sida och får 138 kommentarer om hur dum i huvudet en är för att "så där gör man inte" att man idag, år 2015 inte har rätt till en egen åsikt kring saker och ting. Utan det finns alltid en drös med mammor som mobbar och trycker ner andra mammor. (Säkert inte bara mammor som är så, men de är av värsta graden kan jag tycka!)

Det finns en hel pack utav de djävulskt elaka och 'ingen annan än jag har rätt' - mammorna.

Och de som försöker lösa mobbning mellan barn i förskola och skola, ni kommer inte hitta någon lösning då jag anser att mobbningen börjar redan i hemmet hos barnet som mobbar. Det vill säga att ett barn som mobbar ett annat barn för att den har fel färg på en tröja, för långt hår eller för kort hår, är större än andra barn eller för att en har glasögon. De har förmodligen lärt sig hemma, utav sina föräldrar att det finns ett rätt och ett fel sätt att vara på, klä sig osv. Ska ta ett exempel så ni förstår lite hur jag menar.

"Kille på 4 år tycker att storasyster har så fina klänningar och vill en dag gå på dagis, oförd en klänning. Han vill ha det för han tycker det är så fint. När han kommer till dagis så skrattar andra barn åt honom, pekar och säger 'du är ju en kille...' han blir ledsen och förstår inte vad det är som är så fel, han tog ju på sig klänningen för att han tyckte den var fin"

Att så små barn retar andra barn kan bara komma ifrån hemmet. Att en mamma eller pappa sagt "du är pojke, då ska man ha kort hår, jeans, skjorta och keps" medans flickorna idag får klä sig hur bäst de vill utan att någon höjer ett ögonbryn. Klipper man sin dotter kort, tar på henne jeans och skjorta så får man stående applåder för att man vågar bryta den rosa prinsess trenden. Men att en grabb skulle ha på sig "tjejiga" kläder är mer än fel. Då viskas det. Föräldrarna pratar OM det barnet hemma, så det är inte konstigt att det förekommer mobbing i så låg ålder idag.

Nu har jag ingen son, men skulle jag få en så skulle han få bestämma själv över vilka färger han ska tycka om, om han vill ha långt hår eller om han vill ha en klänning på sig på förskolan en dag. Och att folk ens ska kommentera "är du inte rädd att han blir homosexuell?" DRIVER NI MED MIG? det är ingenting man, som förälder kan styra över. Det växer inte fram över en natt bara för att en har klänning på sig. Jag kommer skita fullständigt i vilket kön mina barn väljer att tycka om, jag kommer lära dem att vara sina egna individer, respektera och acceptera andra. Behandla andra som du själv vill bli behandlad. Skulle jag få ett samtal en dag om att någon utav mina barn mobbat ett annat barn så skulle jag bli mer än chockad. Det är ingenting som kommer komma i från mitt hem. Och skulle det ändå bli så, då skulle de få se på konsekvenser. Skulle aldrig blunda för det och säga "barn är ju barn"

Men att mammor mobbar varandra på internet. Är ju för fan skamligt. Det är vårt beteende som speglar våra barns beteende. De snappar upp allt vi gör, för dem är Vi föräldrar en förebild. De vill göra som vi gör. Dem kommer göra som vi gör. Sitter jag och svär hela dagarna så kommer mina barn tro att det är okej att göra det.. hajar ni grejen?

Om alla bara kunde bete sig så skulle mobbningen vara ett minne blott. Hur vill ni själva bli behandlad? Lär inte era barn att de ska sättas i olika fack, redan som barn. Låt de bestämma lite över vem de vill bli. Uppmuntra era barn till att bli egna, starka individer. Det kommer jag att göra i alla fall!

Av Linn - 22 februari 2015 16:54

Idag innan vi kom hem var vi till bergforsparken för att kika in klädbytardagen. Det mesta i Frejas storlek var bara skit, men blev en pyjamas, ett par hängselbyxor, en munkjacka, ett par mysbyxor och en body. Tindra hittade en fotbolls t-shirt och en monster high tröja. Sen var resterande utav kläderna bara ren dynga. Urtvättade kläder från 50 talet skulle man kunna tro. Haha! Men 165 spänn var det ju värt! Nästa klädbytardag jag ska på är i bosvedjan i maj, men då ska jag gå första dagen och inte andra, kan tänka mig att allt fint tar slut ganska fort. Jag tycker det är suveränt med såna tillställningar, speciellt när ungarna växer så det knakar i knutarna. Otroligt onödigt att bara köpa en massa nytt då det finns näst intill "nytt" i vissa utav klädhögarna! Plus att det är miljövänligt HAHAHA som om jag brytt mig innan xD

Men när vi kom hem så tvättade jag alla kläder och nu hade Tindras t-shirt torkat så hon smög in och tog på sig den nyss. Haha, lilla Zlatan här hemma :*

Av Linn - 22 februari 2015 14:42

Hej!
I fredags kom äntligen Tindra hit. Hon lekte med Liam när hon kom hem. Senare på kvällen började T och Fredrik bygga ett pussel som T fick i julklapp för två år sedan haha. Hjälpte de stackarna efter ett tag då de såg sig blinda på en och samma ställe på pusslet ;) men klockan blev på tok för mycket så T fick sova inne i vårt sovrum med mig och Freja och Fredrik sov i soffan, hehe!

På lördag morgon vaknade båda barnen klockan 6... suuuuuuck! Men jag och T fortsatte med pusslet och innan vi skulle åka iväg till barnens farfar så hann vi klart med det :D och kom en bra bit på ett annat! Hjärngympa klockan 7 på en lördagmorgon är ju suveränt ;)

Vi kom till Indal vid halv 1, Fredrik började röka en bit sidfläsk i vedröken, blir mumsigt om någon dag då röksmaken lagt sig lite. Vi var ute hela eftermiddagen, lilla F sov i vagnen och vi busade med T i snön. Hon hoppade runt och var galenpanna mest hela tiden. När F vaknade så gick vi in. Åt middag och spelade UNO. blev en tidig kväll för alla igår, Frejson somnade i mitt knä i soffan klockan 19 :p Vi andra kollade på Pippi långstrump på de sju haven och åt massa gotta. När filmen var slut vid halv 10 gick vi och la oss allesammans <3

Av Linn - 20 februari 2015 08:01

Ja, då var det fredag igen då. Denna vecka har gått sjukt segt. Vi har inte gjort speciellt mycket. Freja är inne i någon period då hon vaknar skit tidigt nu, här om dagen tyckte hon att det var morgon klockan 4 .. dagen efter det 5, och imorse strax innan 6 så det går ju framåt i alla fall.. jag däremot är en tröttmössa. Sover samtidigt som Freja på dagarna i stället så jag ska orka leva när Fredrik kommer hem ifrån jobbet.

Igår fyllde min pappa år, så vi åkte dit efter vi ätit middag och gav han en present och fikade lite. Han fick en korg med massa godsaker, mögelostar, ölkorvar, oliver, choklad, frukt och öl. Han blev riktigt överraskad så det blev ju lyckat! :D

Fick ta bort jordgubbarna innan vi slog in paketet för de hade möglat över en dag.. jävla skit gubbar. Så köpte några fler ostar i stället!

Här på morgonen nu så har Freja kollat på Alvin och gänget och jag har dragit ut alla hennes kläder från garderoben.. hon har säkert växt ur hälften. Har ju beställt massa kläder från H&M som kommer om vilken dag som helst också har jag köpt lite kläder från en tjej som jag ska träffa i stan idag. Och de nya kläderna måste ju få plats i garderoben. Så ut med det gamla och in med det nya! Funderar på om jag ska sälja iväg de hon växt ur eller om jag ska spara det, har ju inga planer på fler barn så varför spara? Fast vissa är så fina så jag tror jag sparar en del. Kan ju vara kul för Freja när hon blir stor och får egna barn.. jaja nog om det.

Nu blir det en kopp kaffe innan jag fortsätter med kläderna. Sen ska jag städa Tindras rum, hoppas hon kommer idag. Vi saknar henne jätte mycket <3

Somnade under lunchen igår, vårt hjärtegull <3

Av Linn - 18 februari 2015 11:57

Av Linn - 18 februari 2015 09:08

Ni vet programmet 'Mordet' som går på tv 3? Jag har inte kollat de första avsnitten för att jag tycker det verkar konstigt. Att någon pratar för en död människa. Äh jag tar det från början..

Jag tycker att det är konstigt hur man kan komma på att göra ett program om människor som mördats, för det första. Sen blir jag så förbannad när skådespelarna pratar om den mördades drömmar och sista tid i livet. Ingen, INGEN kan veta vad som snurrade i offrets/offrens hjärna sekunderna innan deras liv togs. Så jävla konstigt.

Sen blir jag så jävla förbannad på Sveriges rättssystem att jag vill kräkas. Hur kan en människa få fängelse i 9 år och komma ut flera år tidigare?!?!?!? Helt jävla otroligt. Man får högre straff i Sverige om man gör ett skattebrott än när man mördar en annan människa. Man får fan ett högre straff om man skjuter en varg...

Jag anser, att om man tar en annans liv så ska man låsas in och nyckeln ska kastas bort. En släng av tortyr varannat år skulle ju inte heller skada. Men att de ska få gå fri och leva sitt liv efter några år är så fel som det kan bli. Här hjälps det åt att skydda med ny identitet och bostad till mördaren. Men ingen tänker på de stackars familjer som förlorat en familjemedlem? Mer än att det uppmärksammats i media några veckor och sen försvinner allt genom jorden. Det är för mig helt ofattbart, förbannad är vara förnamnet.

Och till er som är släkt med en mördare skiter jag blanka fan i. De gjorde en handling som inte är acceptabelt och förtjänar INTE att få en chans att ändra sitt liv och bygga familj osv. De förtjänar att ruttna ensamma i ett rum i 700 år. Samma sak gäller de som våldtar, pedofiler och djurplågare av något slag. Usch fy och blä.

Det är fan i mig sjukt. Man skulle haft samma lagar som i USA så kanske plattnackarna i lilla Sverige tänkt en gång till innan de mördade någon "bara för att".

Skulle kunna pissa ur mig hur mycket ilska som helst över just detta men nu har jag inte tid.

Av Linn - 17 februari 2015 08:33

Hej!
Igår tog Fredrik ut en pappadag. Så vi uträttade massa ärenden. Åkte till specsavers där Fredrik kollade synen, blir glasögon för hans del då han knappt kan se vad det står på skyltar när han kör bil, han ser svin dåligt på långt håll. Men han bestämde sig inte för några glasögon igår, provade ett 10 tal men inga han fastnade för och de jag tyckte var snygga, tyckte inte han. Haha så han ska väl fundera någon dag och sen tillbaka och köpa sig ett par. Det är ett måste! Jag provade också glasögon, jag fastnade för ett par pilot, attans att jag nästan nyss köpt mina brills. Är ju inte direkt billigt.. speciellt inte när man är kräsen och 'måste' ha märkesbrillor.. hoho

Någon dag här i veckan måste vi till banken och öppna ett sparkonto till Freja. Så jävla löjligt att både jag och Fredrik måste göra det.. hade varit lättare om jag kunde fixa det själv, som är hemma hela dagarna liksom. Men nu är det dags, hon fick ju massa pengar utav sin farfar i dop present. Plus att vi har pengar som sparats sedan hon föddes som ska låsas in på banken tills hon fyller 18. Så hon kan skaffa sig ett körkort eller vad hon nu vill göra, eller hon ska definitivt ha ett körkort. Tycker det är en viktig milstolpe i livet och kan vi hjälpa till med ett körkort genom att spara åt henne så är det ju toppen! Själv stod jag för mitt egna körkort och de var de bästa investeringen jag gjort, det blir ju inte direkt billigare med åren heller. Pjuuuh

Efter det åkte vi och åt på Big Boy. Gött! Vi skulle storhandla också men vi ska göra det idag efter han slutat jobba i stället. Imorgon kommer Tindra och då börjar vår "matlista" brukar skriva sådana när hon är hos oss då det lätt blir att vi annars inte kommer på vad vi ska äta och det blir alltid samma känns det som. Så idag ska jag sätta mig ner och kolla runt på olika recept. Kan ju vara kul med lite nytt. Inspirationen är på noll just nu.

Vi var även och köpte lite grejer till min pappa som fyller år på torsdag. Ska iväg idag och köpa det sista. Tror han kommer blir mycket nöjd! :D

Freja sitter och kollar på Alvin och gänget just nu, för typ 363882 gången. Hon dansar när dom sjunger. Så jäkla söt.

Presentation


Linn heter jag, är 27 år och bor tillsammans med mannen i mitt liv, Fredrik och våra barn Freja, Albin och Simon.

I min blogg skriver jag om allt som faller mig in. Mest vardagsprat och barnprat.

Fråga mig

4 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2
3
4
5
6 7 8
9
10 11 12
13
14
15
16
17 18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
<<< Februari 2015 >>>

Tidigare år

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv


Skapa flashcards