linnnorrbom

Inlägg publicerade under kategorin graviditeten

Av Linn - 2 december 2014 10:22

Förra året, på julafton gick vi ut 'offentligt' med att vi väntade barn. Vår närmaste familj och vänner fick veta det redan i oktober då vi var i 8:de veckan. Jag var i vecka 19 tror jag kring julafton. Vi visste inte vad det var för en liten krabat som växte i min mage, det fick vi inte veta förens 7 januari.

Dagarna efter jul gick segt som tusan. Jag var så nervös inför ultraljudet och jag blev extra nervös då Fredrik inte kunde följa med för det var på samma dag som han började på sitt nya jobb. Men jag tog med mig min pappa. Jag var ett nervvrak, förväntade mig det värsta. Men efter jag såg det finaste, pyttelilla hjärtat slå på skärmen så släppte det. Där låg hon, och växte, i min mage. Vår dotter.

Månaderna gick, sakta men säkert framåt. Jag hade en super enkel graviditet. Jag mådde prima, hela tiden. Hade lite för lite järn som resulterade i några svimningar i samband med stress på jobbet men förutom det så mådde jag som en prinsessa. Jag var lycklig. Fredrik var lycklig. Alla var liksom sådär galet lyckliga och längtade något oerhört mycket efter hon i magen.

Vi tänkte mycket på namn under hela graviditeten. Vad skulle hon heta. Vi skulle få bestämma ett namn till en liten flicka, och hon ska ha och bära det namnet hela sitt långa liv. Vi velade lite fram och tillbaka mellan olila namn men det kändes inte så bra, tills namnet Freja kom till oss. Ingen utav oss vet någon som heter det, så det kändes passande. Resterande utav graviditeten kallades hon för 'Frejster' och vi hade inte riktigt spikat det utan ville se hur hon såg ut innan vi bestämde om hon var en Freja. Hennes andranamn hade vi bestämt för flera år sedan. Emmelie efter Fredriks syster och Amanda efter mig. Efternamnet var en självklarhet, Jonsson efter pappa. Skulle aldrig ens diskutera om något annat. För någon dag i framtiden så kommer hela familjen heta just Jonsson i efternamn. Skulle kännas konstigt och obekvämt med ett dubbel efternamn. Det är bara konstigt. Hon är lika mycket min dotter även fast hon inte delar mitt efternamn.

På bilden ovan var vi i vecka 40 och jag längtade efter att ungen skulle komma ut.. men det ville hon definitivt inte alls göra. Där inne skulle hon stanna till 5 dagar över tiden. Jag var helt hundra på att få en 'Maj-bebis' men den 2 Juni kom hon. Blev igångsatt den 1 Juni för då hade det gått 28 timmar sedan vattnet gick och Freja kände inte alls för att komma ut av sig själv. Hade de inte satt igång mig så skulle hon ligga där inne fortfarande om hon fick. Efter en underbart lätt förlossning (trodde det skulle göra hundra gånger ondare och ta dubbelt så lång tid) så kom hon äntligen ut efter en halvtimmes krystande klockan 05.32 och hon var perfekt. 3532g och 51 cm lång.

När vi väl fick komma hem från sjukhuset efter två dagar så började livet på riktigt. Helt otroligt, att nu skulle vi ta hand om hon som legat tryggt i min mage helt själva. Hon är vår! Jag tyckte det var en väldigt jobbig period, den första tiden hemma. För det första så grinade jag ut alla hormoner första tiden, hade oerhört ont i nedre regionerna och kunde knappt röra mig för de var tvungna att klippa upp mig under förlossningen och dessa stygn skulle gå upp två ggr innan de läkte fint. Så vi var in och ut på BB några gånger för att mitt jävla underliv såg ut som andra världskriget. (Därav är varför jag inte vill ha fler barn!) Sen var det de här med amningen, det gick inte alls som jag planerat. Freja sög fel och jag fick sår. Det var inte förens efter 3.5 veckor jag gav upp amningen för att både jag och Freja grinade varje gång hon skulle äta. Tackar gudarna för att det finns ersättning!
När jag slutade amma fick folk mig att känna mig som världens sämsta mamma. Jag kunde inte ge mitt barn mat .. men efter några veckor så struntade jag i vad alla sa och körde på, på mitt egna sätt. Det som passade mig och Freja bäst.

Idag blir Freja 6 månader gammal. Hon växer och lär sig saker varje dag. Hon äter riktig mat. Har lärt sig sitta, hon tar sig fram när hon ligger på golvet. Hon är en otroligt glad och lycklig bebis. Och vi är otroligt glada och lyckliga föräldrar! Flera gånger i veckan kan vi kolla på henne när hon sover och bara beundra hur bra vi lyckats, hur underbart vacker och perfekt hon är. Och så mycket kärlek!
För henne kommer vi göra allt, så länge hon är frisk, glad och lycklig så har vi lyckats som föräldrar. Spelar ingen roll över huvud taget om vilken väg hon väljer att gå i livet. Vi kommer finnas där och stötta, peppa och trösta när det behövs.

Jag älskar dig min fina Freja, grattis på halvårs dagen <3

ANNONS
Av Linn - 14 juni 2014 09:11

Hejhopp.
det var ett tag sedan jag slängde in några rader här men har haft väldigt mycket annat att tänka på sedan vi kom hem ifrån BB. Tänkte berätta lite om hur förlossningen var osv här nedan.

Allting började med att vattnet gick hemma lördagen den 31 maj. (Och nej, det var inte som man ser på film, blev ingen stor vattenpöl kring mina fötter och ungen hängde inte i navelsträngen vid mina knän) vi fick då åka in till förlossningen och göra en CTG kurva för att se hur bebis mådde där inne och se om jag hade några värkar. Det hade jag såklart inte. Så vi fick åka hem.. fick en tid på söndagmorgon klockan 10 då de skulle göra en till CTG och då konstaterade de att hon mådde så bra där inne även utan fostervatten så vi fick åka hem.. igen. Men fick komma tillbaka på kvällen för att kolla igen... började bli smått irriterande både jag och Fredrik att vi bara blev hemskickade hela tiden. Men vad skulle vi göra.. men då när vi kom dit på söndagkväll så visade det sig på CTG kurvan att hon mådde hur bra som helst men ibland så gick allting utför i några sekunder och hennes hjärtljud låg på 70 slag i minuten.. men sedan lika fort upp igen till 140.. så efter två timmar med CTG och 28 timmar sedan vattenavgång så beslutade de att jag skulle sättas igång. Fick en dos utav cytotec klockan 22. Och en sådan dos skulle man ta varannan timme max 8 ggr. Men jag behövde bara en dos då jag hade öppnats 2 cm då nästa dos skulle tas, de gjorde ett ultraljud för att kolla om det fanns nå fostervatten överhuvudtaget därinne, och de gjorde det inte. Så de beslutade att jag skulle pumpas med konstgjort fostervatten. Trodde jag skulle dö utav smärta när de höll på att gräva runt inuti mig med en massa slangar och händer.. ville kräkas! Grinade en hel del då de höll på att mörbulta mig och mitt stackars underliv. Men då fick jag testa lustgasen och de närmaste timmarna var de min bästa vän. Herregud vilken underbar grej, en sån skulle man haft hemma!! Klockan 1 så började jag få svin ont i korsryggen så då provade vi akupunktur. Utan några som helst framgångar med den smärtlindringen så togs nålarna bort. När värkarna kom tre på 10 minuter så trodde jag att jag skulle gå av utav smärta.. då skrek jag efter epidural och halleluja vilken underbar grej. Värkarna fortsatte med tre minuters mellanrum och 05.04 började krystvärkarna och ut kom Freja med dunder och brak klockan 05.32 Allting gick jätte bra och Fredrik var helt fantastiskt under hela tiden. Han är underbar min man!

Men sen eftersom det var så lång tid mellan vattenavgång och födsel så ville de ha uppsyn på Freja i 48 timmar. Då de tog tempen och räknade andetag/minut var 8de timme på henne. BB var såklart överfullt utav nyförlösta mammor så Fredrik fick intevara kvar med oss på nätterna. Vilket var riktigt jobbigt för mig. Tror jag aldrig grinat så mycket i mitt liv som under Frejas första vecka i livet. Jag har grinat för att jag var så lycklig, för att jag var ensam på BB, för att jag hade ont, för att min bebis är den snällaste och vackraste jag någonsin skådat. Jag grinade åt allt. Hela tiden. Jag började grina för att jag inte hittade min mobilladdare efter att Fredrik åkt hem... det måste ju vara pga hormonerna som jag bölat som en gris. Men vi fick tillstut åka hem den 4 juni och börja vårt liv tillsammans. Hon har varit helt fantastisk vår lilla Frejster. Hon äter, sover och skiter. Dygnet runt. Ingen skrikbebis här inte. Älskar bilbarnstolen och vagnen gör hon också, hon sover liksom som aldrig förr i de :D Dessa 12 dagar har varit de bästa i mitt liv hittills och vi ska ha denna lilla tjej resten utav våra liv. Jag är evigt tacksam och lycklig för att jag fått de finaste som finns och att jag får dela henne med mannen i mitt liv <3

När hon föddes vägde hon 3532g och var 51 cm lång. På återbesöket vi hade på BB två dagar efter vi kom hem så hade hon gått upp till 3595g och igår var BVC här på hembesök och stoltare än min finns nog inte då tösen nu väger 3820g! Snart får hon mustiga lår man får gosas med ;)

ANNONS
Av Linn - 7 juni 2014 01:25

2014-06-02 kom äntligen vår underbart fina tjej till världen. 3532g och 51 cm lång. Älskade unge :***

Emmelie FREJA Amanda Jonsson

Av Linn - 31 maj 2014 17:26

Imorse lossnade slemproppen och två timmar senare så gick vattnet HEHE mysig info. Så jag ringde in och frågade på förlossningen vad de tyckte vi skulle göra. Så in dit åkte vi och gjorde en ctg kurva plus att hon kolla om det var vatten eller inte, och de var det ju. Också var bebis fixerad, äntligen. Men enligt ctg kurvan så hade jag bara en värk i halvtimmen och vi blev hemskickade och sätts det inte igång ikväll/natt så blir vi inlagda imorgonbitti :D hohoho spännande. Så det blir ett litet juni barn ändå, segproppen där inne :P men såååå efterlängtad! <3

Av Linn - 31 maj 2014 09:17

Hej.
Det händer inte så mycket just nu. Försöker vänta ut bebis, trots att hon inte cerkar vilja komma ut. Gått över tiden med tre dagar idag. De längsta dagarna i mitt liv. Det är nå magiskt med shälva BF datumet, även fast man vet att bebis kan komma +/- 14 dagar så har man liksom ställt in sig på att bebis ska komma king de datum man fått utav barnmorskan. Men men, vi får snällt vänta. Fredrik tror hon kommer innan dagen är slut så vi får väl hoppas på det då! :*

Är i alla fall så gott som frisk nu, har lite hosta kvar.. som är värst på morgonen. Men med en skvätt hostmedicin så brukar det gå över. Så jag kan inte vara mer redo för bebis just nu. Vill att dessa "förvärkar" som jag haft de senaste dagarna ska bli så jävla onda och täta att vi kan åka in. Konstigt att man vill ha ont.. men det kommer ju nå bra och vackert ur de hela <3

I onsdags fyllde Tindra 7 år. Underbara unge. Utav oss fick hon bara en massa tråkiga kläder, alla harry potter filmer, cykeln (som hon fick för en månad sedan) pengar till spanien resan som hon ska åka på i sommar med sin mormor och morfar. Både fickpengar och en del utav resan betald. Så tror hon blev mycket nöjd med sina presenter. Igår firade vi henne här hemma med tårta och serpentiner, sedan lekte hon tillsammans med Liam hela kvällen.

Av Linn - 23 maj 2014 12:06

Jaha, då är Fredrik tillbaka på jobbet efter två dagars sängliggande med feber och förkylning. Och jag har haft kraftiga förvärkar dessa dagar och de blir bara mer och mer, men vad händer dårå. Jo nu ligger jag i förkylning och har en hosta i från helvetet. Höggravid i vecka 40. Jag. Orkar. Inte. Men nu har jag sovit några timmar här på förmiddagen så jag ska försöka pallra mig bort till ica och köpa all frukt och cvitamin de har för jag tänker fan inte vara sjuk när förlossningen börjar!!!

Av Linn - 16 maj 2014 08:05

Hejhopp!
Igår morse så började förvärkarna på riktigt. Trodde jag haft det innan men känslan igår gjorde så att jag insåg att värkarna kommer bara bli värre och värre ju närmare BF vi kommer. Jag hade värkar till och från hela dagen men de avtog på kvällen. Skit också. Vill ju att det ska bli värre, haha!

Jag har inte varit mig själv den senaste veckan då jag varit så less på att vara gravid att jag både grinat floder och skrattat hysteriskt.. tur man är ensam hemma om dagarna så ingen ser eller hör mig. Sen är det en jävla tur att jag har Fredrik. Han har verkligen varit en stor stöttepelare under hela graviditeten och jag är så lycklig att jag har honom <3

trotsade värkarna igår och åkte till mamma, åt frukost där sedan gick vi ner till mormor och satt där i flera timmar och surrade en massa skit. Alla längtar så mycket tills bebis kommer så de gissade på när lillan skulle komma. Mamma tror hon kommer den 27, alltså en dag innan BF. Mormor tror hon kommer den 30, två dagar efter. Jag håller med mamma lite, tror och hoppas att hon kommer den 26 eller 27 :) Inte som pappa säger iaf, att hon kommer den 6 juni. Då kommer jag bli galen. Så länge får hon inte stanna i magen. Jag ska fan ha ett Maj barn, nu när jag ställt in mig på det sedan september förra året ;)

Mormor hade ett kort på mig och min mamma som hängde på kylen, 20 år sedan den bilden knäpptes. Då var mamma lika gammal som jag är idag, och redan två barns mamma. Fantastiskt. Tänk vad tiden går <3

Av Linn - 9 maj 2014 14:58

19 dagar kvar till BF.
Du är dock färdigbakad nu så du får gärna komma ut till oss här på utsidan, min stora kärlek :*

Presentation


Linn heter jag, är 27 år och bor tillsammans med mannen i mitt liv, Fredrik och våra barn Freja, Albin och Simon.

I min blogg skriver jag om allt som faller mig in. Mest vardagsprat och barnprat.

Fråga mig

4 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
       
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< September 2017
>>>

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Följ bloggen

Följ linnnorrbom med Blogkeen
Följ linnnorrbom med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se