Idag hurreni så har jag varit en duktig tjockis. Herregud vad grejer jag fått gjort här hemma.. började min dag med att tvätta fyra maskiner tvätt samtidigt som jag städade balkongen, och vad fint det blev! Bäddade rent i sängarna, diskade.. sedan så förberedde jag middagen, köttfärsbiffar och potatis. Målade naglarna och slängde ihop en cheesecake! Nu var jag tvungen att sätta mig ner och slappna av då bebis tycker att det var dags att vila kroppen lite. Puuh! Lär ju somna gott ikväll, efter lite fredagsmys ;) jag hatar egentligen när folk skriver en roman om vad de gjort på dagarna men är man gravid i vecka 33 och med en mage stor som en melon som är i vägen hela tiden så får man faktiskt skryta lite.. ja! Det får man tamefan!!

Ha en bra fredag :)

Hej!
Igår var jag på ett till ultraljud för att kolla så bebis växte som hon skulle. Och det gjorde hon, hon låg 1% över "normal svensson" kurvan sa hon som gjorde ultraljudet.. haha! Bebis låg som en korvring därinne, hon hade båda armarna över ansiktet och fötterna upp i pannan. Skön ställning xD hon bökade ju runt där inne och blev förbannad på att någon höll på att dra något över magen så tillslut såg man hela hennes ansikte, åååh så söt hon ääär!!!! Riktiga pussläppar, liten näsa och ögonen <3 Avlider nästan! Sen låg hon och vickade på tårna.. haha kunde inte hålla mig för skratt då. Snart är hon ute och då ska jag pussa ihjäl mig på de små fossingarna. 56 dagar kvar, mer eller mindre :*

Förra veckan köpte vi oss en akta graco sweetpeace gunga åt lillan också, den kommer hon säkert att älska. Jag skulle vilja ligga i den och gosa hela dagarna ;)

Igår beställde jag en bilbarnstol och den finns redan att hämta på Ica Maxi. Ska göra det senare idag.. är så fruktansvärt trött just idag så det är andra gången nu som jag lägger mig och vilar ett tag. Sen ska jag även storhandla och hämta mina älsklingar på både skola och jobb <3

Hej!
Här om dagen så var jag hos min barnmorska. Skulle kolla om mitt järnvärde gått upp och mäta magen och lyssna på hjärtljud. Mitt järnvärde låg lägre än sist jag var där, konstigt. Då jag varit as noga och tagit en tablett om dagen tillsammans med ett glas C-vitamin. Så nu ska jag äta två tabletter om dagen... åååh min mage kommer älska mig, fy fan för järntabletter!
Lillans hjärtljud var som vanligt super bra, hon sparkade och livade om därinne under hela tiden. Däremot så låg hon som en limpa tvärs över magen så hon kunde inte mäta riktigt, eller jo. Mätte gjorde hon men eftersom lillan låg som hon gjorde så åkte hon ner en aning på kurvan, men nästa gång jag ska dit så måste hon tydligen ligga neråt med huvudet så jag hoppas hon återgår till den fina linjen på kurvan där hon låg sist! :)

Idag går vi in i vecka 32, det är alltså två månader kvar tills BF. Och det känns så otroligt skönt. På något sätt känns det så himla nära nu, kan vara för att jag jobbar mitt sista pass på måndag och går hem med graviditetspenning fram tills lillan föds. Men jag är ändå ganska nojig för att gå hem från jobbet.. vad ska jag göra hemma ensam (dagtid) i två månader?! Kommer ju bli tokig. Jag har funderat på om jag ska gå och simma några dagar i veckan, då jag inte har något problem med fogarna så är det bara att simma på.. sen har jag påbörjat ommålningen utav våra köksmöbler, så lär ju hinna med att bli färdig med det också.. lär ju hänga mycket hos Alexandra också, som är mammaledig. Då får jag snusa bebis hos henne :*

Det känns lite som att min graviditet har gått som på en dans på rosor. Jag har inte mått illa, kräkts, haft ont i kroppen, fogarna, jag har inte blivit fet som en flodhäst och inte heller vattenfylld. Visst är jag otroligt tacksam och glad över detta men någonstans i bakhuvudet ligger en oro att något kommer hända. Ett bakslag. Så här bra kan det bara inte vara.. inte för att vara mig. Men VAD kommer hända? Och NÄR?! Det är väl jag, hypokondriker som man är som oroar mig i onödan. Jag hoppas och önskar att resterande del utav graviditeten också kommer gå som en dans på röda rosor!

Längtar så himla mycket tills du är på utsidan och vi kan få gosa och snusa på dig. Vår älskade lilla tjej <3

Det var ett tag sedan jag skrev något nu. Jag har inte haft ork till det, jag har heller inte haft så mycket att skriva om. Jag har varit sjuk, förkyld. Nu är jag bra dock.

I onsdags hade jätte ont i magen. Magens övre del, det kändes så konstigt. Jag kunde inte röra mig riktigt, jag blev andfådd så fort jag rörde mig ifrån soffan till toaletten. Så jag ringde till min barnmorska och frågade vad hon tyckte jag skulle göra och vips så spenderade jag hela eftermiddagen på förlossningen. Vi gjorde en CTG kurva, ultraljud och ett vaginalt ultraljud för att kolla om livmoderhalstappen var som den skulle. Allting var bra med bebis, nästan lite för bra tror jag allt. Hon älskar att vara där inne, så i Maj när jag ska föda så kommer hon hålla sig fast i livmodern och kämpa sig uppåt för att inte behöva komma ut till oss som väntar på utsidan. Men tillbaka till saken, det fanns inget fel på lillan. Inte heller på moderkakan, fostervattnet eller navelsträngen. Allting var prima! Så han förstod inte varför jag hade så ont i magen.. jag frågade om det kunde vara att bebisen växer så pass mycket just nu och att alla mina organ får sig smällar och sparkar dagligen utav det lilla livet. Och så kunde det mycket väl vara. Så det var bara att åka hem igen.. senare den kvällen så vandrade smärtan upp mot magmunnen och jag kunde konstatera för mig själv att det inte alls varit bebis som var problemet utan min ljuvliga magkatarr. Yes! Jävla helvete! Men äter omeprazol nu så förhoppningsvis går det över om nån dag eller så.

Ikväll kommer Alexandra, Robert och lilla Luna hit på middag. Så jag måste ta och dammsuga nu snart... måste ta allt pö om pö nu, allting sker, sakta men säkert just nu. Jag är så dålig på att ta det lugnt. Jag vill skynda på allting, det ska hända på en gång. Kanske därför man har stressmage. men jag har några timmar på mig, så det här blir bra de ;-) plus att jag ska mysa med bebis ikväll, lilla Luna! Henne kan man äta upp <3

Natten mot söndag så väckte Tindra oss och sa att hon hade ont i magen.. och visst hade hon det alltid, det blev kräksmaraton resterande utav den natten. Hela söndagen låg hon och mådde dåligt, jag jobbade så hon var hemma med pappsen och när jag kom hem på kvällen så hade hon äntligen fått i sig lite mat som hon fick behålla. Så idag då pappan jobbade så var hon hemma i från skolan med mig. Hon har mått bra hela dagen och ätit som "vanligt" vi har läst böcker och spelat UNO. Efter det så slängde jag ner henne i badet så jag vände upp och ned på hela hennes rum, sanerade allting, skurade handtag och bytte sängkläder, skurade och puttsade bort alla baciller och bakterier. Samma sak inne på badrummet! Eftersom hon mått så pass bra idag så gick vi ut på en promenad på eftermiddagen så både hon och jag fick i oss lite frisk luft. Imorgon ska hon få gå på skolan igen, vilket hon blev överlycklig över :-)

Och vi andra då? Jorå, magsjukan verkar vi ha klarat oss i från. Däremot så känner jag att en riktigt grisig förkylning är påväg. Usch fy och blä säger jag bara! Hoppas det bara är för ikväll jag mår så här.. hängig, ont i bihålorna, huvudet värker, näsan är täppt. pappan känner sig helt okej, lite små förkyld men jag håller tummarna att jag vaknar super pigg imorgon! Vill verkligen inte bli sjuk. Har varken tid eller ork för det. Nu ligger Tindra och ska sova, tänkte strax göra samma sak jag och Fredrik också. Proppa nässpray, C-vitamin och alvedon så ska det nog ordna upp sig :-)

För varje dag som går så rör hon sig mer och mer, jag kan nästan känna hur hon växer och blir en allt starkare bebis. Så fort jag eller Fredrik drar handen över magen så får vi en spark tillbaka. Som om hon försöker säga "jag är här och jag vet vilka ni är" jag kan för mitt liv inte förstå hur man kan älska en annan människa så mycket, en människa som vi ännu inte har träffat. Hon påminner oss hela tiden att hon finns här och att vi längtar.

Inatt låg Fredrik och höll om mig över magen. Tillslut sa han
"jag måste vända mig om.. jag kan inte somna!!" Varför kan du inte sova undrade jag. "Jo, hon ligger och sparkar hela tiden och jag kan inte sluta att känna efter"
Jag blev lite rörd, det är liksom det ända sättet han kan vara med på hela graviditeten, när hon sparkar. Jag önskar att han kunde känna hur det känns för mig. Få samma upplevelse, känna samma rörelser. Jag längtar till hon kommer ut i stora vida världen och vi kan få dela alla underbara stunder tillsammans, hela familjen. Jag, Fredrik, storasyster Tindra och lillasyster. Du fattas oss lillhjärtat! Men kom för tusan inte förens du är färdig bakad <3